H I S T O R I K

Västerås stadsarkiv

20    ARBETSLÖSHETSNÄMNDENS I VÄSTERÅS ARKIV

Inledning

Första världskrigets utbrott väckte farhågor för en omfattande arbetslöshet. I ett cirkulär av den 18 aug. 1914 meddelade Kungl. Maj:t rekommendationer för kommunal beredskap inför de väntade rubbningarna av arbetsmarknaden. Den 12 september sammanträdde för första gången Västerås stads arbetslöshets- och hjälpkommitté under ordförandeskap av greve C.C. Lewenhaupt  och med bankdirektören Axel Sundström - från 1917 DK:s kraftfulle president - som vice ordförande.

Farhågorna för ett det svenska näringslivets sammanbrott kom på skam; första världskriget gav ett hektiskt ekonomiskt uppsving. Med freden kom krisen. Arbetslöshetskommittén - det tidigare namnet förenklades efter viss omorganisering av verksamheten i sept. 1921 - , den sociala och ekonomiska förvaltningen sattes på utomordentligt hårda prov. Arbetslöshetssiffran steg i maj 1921 till 1.350 för att under december nå talet 1.700. Under oåret 1922 kulminerade krisen: i mars antecknades 2.150 arbetslösa. En rad nödhjälpsarbeten organiserades dels som egna åtaganden, dels i ett ingalunda friktionsfritt samarbete med staten. Främst må nämnas en rad väg- och gatubyggen ("Lugna gatan") samt djuphamnsbygget, det sannolikt dittills största ekonomiska vågspelet i stadens historia. Den gamla tanken på spårväg i Västerås upptogs ånyo men stupade på statligt motstånd.

Den första fredskrisen övervanns under en dramatisk kommunal anspänning. Den svaga återhämtingen under åren 1926-1930 väckte förhoppningar om en ljusare framtid. Men konjunkturen svängde åter  bryskt. Perioden 1931-1933 ställdes ånyo arbetslöshetskommittén inför en rad maktpåliggande uppgifter. En serie arbetslöshetslindrande kommunala och statskommunala företag sattes i verket, främst gatuarbeten samt dragandet av vatten- och avloppsledningar. Beslut om nytt vattenverk fattades under intryck av krisen 1931. Arbetslösheten kulminerade 1933 med siffran 950; konjukturen vände uppåt; det ekonomiska återuppsvingets tid räknades från 1934.

För Västerås vidkommande så framhålles att krisen 1931-33 ej tillnärmelsevis drabbade lika hårt som den första fredskrisen. Staden hade i olika avseenden växt sig ekonomiskt starkare; arbetslösheten kunde smidigare och rationellare bemötas.

Efter andra världskriget infann sig ej den av många spådda depressionen. Efterkrigstiden avsatte extremt låga arbetslöshetssiffror; tidvis, så 1950-1951, kunde arbetslöshetsnämnden - organet hade bytt namn 1945 - helt inställa sina sammanträden. Först i och med konjunktursvackorna 1957-1959 och 1967-68 fick arbetslöshetsberedskapen reaktiveras och förstärkas.

Västerås i stadsarkivet den 30/8 1969

Torbjörn Norman