Arkivbildare: VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERKS AB:S ARKIV

Grunduppgifter

VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERKS AB:S ARKIV
KVV
347
1961 - 2000
Västerås

H I S T O R I K


Västerås stadsarkiv


347   VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERKS AB


Den 6 november 1953 gav stadsfullmäktige Tekniska Verken begärd fullmakt att börja handla med och distribuera en ny energiform, värme. Mannen bakom denna viktiga händelse var direktören John Sintorn, utredare, stimulator, verkställare. Under några

hektiska år fångades nästan hela staden i ett finmaskigt nät av fjärrvärmeledningar för hetvatten, och när detta skrives, uppvärmes ca 95% av den egentliga staden via dessa ledningar.


Västerås har blivit en renare stad, en stad utan oljetransporter, en stad utan smutsiga pannrum. Intill den 1 juli 1963 köptes värmets grundbelopp från Kungl. Vattenfallsstyrelsen, medan toppeffekten producerades av det kommunala värmeverket i egna

hetvattencentraler. Den 23 februari 1961 fattade emellertid stadsfullmäktige principbeslut om inrättande av ett kraftvärmeverk i kommunal regi, ett verk byggande på mottrycksprincipen, m.a.o. ett verk med produktion av energi dels som elkraft, dels som värme.


Västerås Stads Kraftvärmeverk AB bildades. Bolagsordning fastställdes av fullmäktige den 29 juni 1961. Verkställande direktör blev John Sintorn, driftchef ingenjören Sture Birgersson. Verket togs i drift vid halvårsskiftet 1963. Kostnaderna belöpte till närmare 60 milj. kronor. Den maximala effekten på elsidan var 44 MW, den maximala värmeproduktionen 81 Gcal/h. Gradvis utbyggnad var förutsedd. En mycket omfattande sådan, till 2 à 3 gånger den ursprungliga kapaciteten, avslutades 1969.


Organisationsformen hade då vidgats, sedan samverkan upptagits med andra mellansvenska energiintressenter.


Delar av anläggningarna ägdes av konsortiet Aroskraft, där Kraftvärmeverket i sin tur var delägare. Kraftvärmeverket och Aroskrafts anläggningar byggdes ut och drevs som ett enda bolag.


Såväl Kraftvärmeverket, Aroskraft och Tekniska Verken var nära lierade. Kraftvärmeverket var formellt självständigt i förhållande till Tekniska Verken, men representanter från styrelsen för Tekniska Verken ingick i styrelsen för Kraftvärmeverket och direktören och dennes närmaste medarbetare i Tekniska Verken utgjorde också ledningen i KVV. Reellt sett var driften av Kraftvärmeverket en del av Tekniska Verken. Stationer som tillhört Tekniska Verken överfördes dessutom succesivt till KVV, som å sin sida levererade värme och energi till Tekniska Verken.


Kraftvärmeverket bildade 1992 tillsammans med Enköpings Värmeverk AB ett vardera hälftenägt bolag, ENA Kraft, för att tillsammans uppföra ett kraftvärmeverk i Enköping som togs i drift 1995.


1993 bildade Västerås Stad en koncern för stadens energi- och VA-verksamheter, vari Kraftvärmeverket tillsammans med nybildade Västerås Energi & Vatten AB blev dotterbolag till nybildade holdingbolaget Västerås Kraft & Energi AB.


2000 upphörde bolaget Västerås Stads Kraftvärmeverk AB då det fusionerades in i sitt moderbolag som samma år bytte namn till Mälarenergi AB och drev kraftvärmeverksamheten vidare.

Länkar

Bilagor

Relationer