H I S T O R I K

Västerås stadsarkiv

225     GATUNAMNSBEREDNINGEN

En kort historisk tillbakablick på handläggningen av namnfrågor i Västerås, från 1876 till 1998.

Den första gången ett namnärende formellt togs upp till diskussion i stadsfullmäktige var år 1872 när en motion väcktes om att stadsfullmäktige skulle fatta beslut om gatunamn. Frågan hänsköts till magistraten, som 1876 inkom med namnförslag. Så den 25 februari 1876 fattade stadsfullmäktige för första gången beslut om gatunamn. Då fastställdes bl a namnen Smedjegatan, Snickargränd (numera Snickargatan) samt Fiskartorget.

Utdrag ur stadsfullmäktiges protokoll, § 8:

"Sedan byggnadsnämnden inkommit med utlåtande öfver Magistratens till Stadsfullmäktiges yttrande remitterade skrifvelse angående ändring af namn å vissa gator och allmänna platser inom Staden, jemte hemställan om särskild adressnummer för hvarje fastighet oberoende af dess tomtnummer, beslöt Fullmäktige efter hållen öfverläggning att, i enlighet med Byggnadsnämndens hemställan, för sin del godkänna magistratens förslag med afseende å såväl utsättande af adressnummer för hvarje fastighet som och de föreslagna namnen å gator och allmänna platser, med undantag deraf att namnet ""Sqvallergränd" utbyttes mot "Kyrkogårdsgränden", "Stora Smedjegatan" mot "Smedjegatan" samt "Lilla Smedjegatan" mot "Snickargatan" samt att Fiskartorget bibehålles vid sitt nuvarande namn istället för den af Magistraten föreslagna benämningen "Rådhustorget".

Vid stadsfullmäktiges handläggning fanns det med en karta över staden som visade föreslagna namn. Denna karta saknar vi tyvärr, så därför kan vi inte få klarhet i vilka andra namn som fastställdes.

Före tillkomsten av stadsfullmäktige 1863 sköttes stadens självstyrelse av dess borgare under ledning av borgmästare och rådmän. Under 1600-talet kallades dessa för magistraten. Från början var den inte bara en judiciell och administrativ myndighet, utan var också en representation för stadens borgarskap.

Ursprungligen hade stadsmenigheten rätt att medverka i stadens styrelse. Det skedde i allmänna rådstugan, där det hölls sammanträde med stadens röstberättigade innevånare inför magistraten. Men redan mot slutet av medeltiden förekom det en särskild representation för borgerskapet i "stadens äldste". Dessa fick en fastare organisation genom 1619 års stadga om städernas administration och med de för många städer utformade privilegier.

Troligen behandlade inte magistraten eller stadens äldste frågor som rörde gatunamnsättningen

Det är sannolikt att namnsättningen av gator och allmänna platser fram till 1870-talet kom till utifrån det som användes i folkmun. Gatunamnen blev med tiden allmänt använda.

Hanteringen av namnfrågor från 1876 fram till 1939 sköttes av stadsfullmäktige och magistraten.

Den 30 mars 1939 beslutade så stadsfullmäktige att det skulle inrättas en särskild gatunamns-

beredning, och därmed gavs gatunamnfrågorna en egen hantering i staden. Gatunamnsbered-

ningen beredde och lämnade förslag på nya gatunamn som sedan fastställdes i stads- senare i kommunfullmäktige.

Eftersom gatunamnberedningen också fick andra namnfrågor att hantera än enbart gatunamn, beslutade stadsfullmäktige den 17 december 1964 att nämnden skulle ändra sitt namn till Namnberedningen, då fastställdes också reglemente och namnstadga.

Nästa stora förändring för handläggningen av ortnamnsfrågorna skedde i och med att kommunfullmäktige beslutade den 27 augusti 1992, § 130,  "innebärande att byggnads-

nämnden ges beslutanderätten i kommunala namnärenden men att ärenden av principiell eller kontroversiell natur kan hänskjutas till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige", samtidigt godkände kommunfullmäktige byggnadsnämndens förslag till "Regler för ortnamnsverksam-

heten i Västerås".  

I samband med kommunfullmäktiges översyn av styrelse- och nämndorganisationen i Västerås stad, efter de allmänna valen 1998, kom det beslut som avslutade den från 1939 framgångsrika gatu/namnberedningens verksamhet i Västerås. Kommunfullmäktige beslutade den 28 maj 1998 om "Ändring i styrelse/nämndorganisationen inför kommande mandatperiod". Med giltighet från och med 1 november 1998:  1. Namnberedningen upphör och beredningens uppgifter läggs på byggnadsnämnden.

Det namnärende som behandlades i den sista Namnberedningen den 24 juni 1998 var att ge en torgbildning i Arosparken namnet Olof Palmes Torg.

Ledamöter under den sista mandatperioden i namnberedningen var:

Ulla Persson, ordförande, Yngve Wernersson, 1 v ordförande

Ingrid Källeskog, 2 v ordförande, Gullan Westersund, ordinarie

Lasse Larsson, ordinarie, Gunnel Prame, ordinarie

Julius Rolander, ordinarie,Mona Stenberg, ersättare

Sulo Argillander, ersättare, Gunbritt Andrée, ersättare

Per-Olof Berghardt, ersättare, Johan Lunner, ersättare

Ruth Hedlund, ersättare, Gunnar Anger, ersättare

John-Gunnar Skoog, tjänsteman

Det viktiga arbetet med att bevaka ett gott ortnamns arbete i Västerås, har från och med den 1 november 1998 övergått till byggnadsnämndens ansvarsområde. Jag är förvissad om att de fina namntraditionerna i Västerås kommer att bevaras och utvecklas på ett bra sätt.

Västerås i maj 1999

John-Gunnar Skoog