H I S T O R I K

Västerås stadsarkiv

662   STRÖMSHOLMS VÅGS ARKIV

Strömsholms Kanalbyggnad 1776-1792 har sin egen historia. Här intresserar den blott såsom den sågs från de båda järnemperierna Västerås och Köpings lokala horisonter. Kanalen markerar slutet på en tvåhundraårig dragkamp mellan de båda städerna om järn- och viktualiemarknaderna kring Barkensjöarna och i Kolbäcksådalen. Historiens domslut, signerat av Gustaf III, var salomoniskt.

De båda städerna fick år 1770 sig tilldelat ett område mellan sjön Freden och Hamraviken, Borgåsund, att disponeras till lastageplats för produkter som framfördes på kanalen. Våghus, bryggor och andra anläggningar började här byggas 1790. Driften, utövad av en vågmästare, lika antal järnhandelsmän ( faktorer) samt skeppare från de båda städerna begynte. Sporadiskt sammanträdande deputerade av städernas magistrater och borgerskap svarade för styrande och även, så långt fullmakterna hemifrån medgav, beslutande funktioner. Då och då skar det sig väl mellan de båda städerna även nu, men i stort sett förlöpte den gemensamma administrationen väl.

Näringsfrihetslagstiftningen i 1800-talets mitt ryckte undan själva grunden för verksamheten. Lastageplatsen blev till salu. Den hembjöds bruksägarna längs kanalen. Affärsviljan var emellertid där icke stor, och först på 1930-talet kunde de båda städerna avveckla sina sista intressen i Borgåsund.

Då den säskilda hamnstyrelsen, vilken efter 1876 års reglemente avlöst de mer tillfälliga delegationerna, med år 1930 upplösts, kom Västerås drätselkammare att bli avvecklande myndighet. Det ter sig under sådana förhållanden naturligt att i Västerås stadsarkiv hamnat nedan redovisade handlingar, väsentligen några lägg av en kopiebok från 1920-talet, ett antal lösa resolutioner från äldre tid samt protokoll, handlingar och räkenskaper fr o m västeråsborgmästaren E W Abenius tid som hamnstyrelsens ordförande. Kompletterande material finns i Köping.

Västerås i stadsarkivet den 26 oktober 1971

Sven Olsson

Stadsarkivarie