H I S T O R I K
Västerås stadsarkiv
565 VÄSTMANLANDS LÄNS BRANDSTODSBOLAGS ARKIV
Efter omfattande förberedelser, innefattande bl a uppgörande av reglemente, stadfäst av K.M:t den 17 augusti 1847, bildades den 14 juli 1848 på Västerås slott inför landshövding Ridderstolpe Västmanlands Läns Brandstodsbolag.
En direktion om 7 personer valdes. Dess ordförande blev ryttmästaren friherre W.F. Tersmeden, ombudsman länsnotarie G.U. Bergmanson. Sedan en i reglementet fastställd minimianslutning nåtts, ansågs bolaget i mars 1849 färdigt att träda i funktion. Det fick sitt säte i Västerås. Första brandskadeersättningen utbetalades ej långt därefter. Ett antal tidigare bildade lokala brandstodsföreningar verkade givetvis något hämmande på anslutningen. Denna var dock från början mycket livlig; 1852 voro större delen av länets fastigheter försäkrade i bolaget, och detta fortfor att växa. Det gjorde ock god tjänst. Eldsolyckorna voro många, åtskilliga därtill svåra, så flera bybränder. De för bolaget kostsammaste under första 25-årsperioden inträffade i Björksta kyrka 1858, i Molnebo masugn 1864 och i tändsticksfabrikerna i Västerås, den norra 24/2 1871, den västra 16/12 1873.
Dessa båda sistnämnda och andra industribränder orsakade störningar i bolaget. En kraftig opinion för stegrade avgifter för eldfarliga anläggningar väcktes, och då den ej ledde till omedelbart resultat, bildade de oppositionella år 1874 ett eget försäkringsföretag, Västmanlands läns Nya Branstodsbolag. Medlemstalet sjönk. Emellertid klarades krisen. Reglementet förändrades, och anslutningen hade åter börjat öka, då W.F. Tersmeden år 1878 avled.
Ett par snabba ordförandeskiften följde nu. Men år 1884 inträdde som styrelsens preses löjtnanten, senare majoren L.J. Hårleman. Han kvarstod hela 19 år i bolagsledningen, och han följdes av majoren C. Wollert, ordförande 1903-1923. De bidrogo båda till ökad stabilitet i bolaget. Härtill bidrogo även och än mer v. häradshövdingen, auditör B.W. Schenström, ombudsman 50år, 1866-1916.
Denne trotjänare fick, då bolaget mot 80-talets slut flyttade in i det då nybyggda Stora Westmannia, där sin bostad, och han personifierade under lång tid sitt företag. Den värsta brandkatastrof, han hade att handlägga, var den vid Kungsörs Bleckkärlsfabrik 1908, vilken kostade bolaget över 235.000kr. Ett tiotusental kr. dyrare blev 1920 års brand vid Västra och Östra Eknö. Bland alla personella data under årtiondena efter första världskriget må nämnas dels godsägare Rikard Westerdahls långa presidietid, dels ombudsman Nils Håkanssons förvandling till verkställande direktör 1948.
På bolagets utveckling under dessa senare decennier kan i detta översiktliga sammanhang ej närmare ingås. Anmärkas skall dock, att den varit mycket progressiv och att tendensen ännu är gynnsam. Lokalt har bolaget företrätts av ortsombud, brandstodskommittèer till år 1884, därefter brandstodsnämnder, var och en med sitt distrikt.
Bolagets äldre handlingar blevo år 1961 i samband med evakuering av vindvåningen i St. Westmannia, såsom gåva överlämnade till Västerås stadsarkiv.
I leveransen ingick också dels av B.W. Schenström merendels i hans egenskap av auditör efterlämnade handlingar, dels ett mindre bestånd av handlingar avsatta av lokala brandstodskommittéer och -nämnder. Den Schenströmska samlingen var något skadad av takdropp, och hela arkivet var röksvärtat efter en mindre brand i fastigheten.