H I S T O R I K

Västerås stadsarkiv

592   STADENS ÄLDSTES ARKIV

Stadskassören intog en särställning inom stadens förvaltning. Han var som andra stadens tjänstemän av andra rangen underordnad magistraten. Men samtidigt var hans verksamhet underkastad en girig, ofta mycket påträngande uppmärksamhet från det gemena borgerskapets sida. Visserligen slog 1619 års stadga om städernas administration och uppkomst i riket sent igenom i Västerås. Det kan sägas ha skett först i och med första drätselkammarvalet 1827. Men den till sin judiciella karaktär omtvistade författningen åberopades ideligen av de borgerliga fri- och rättigheternas främsta bärare, de 24 stadens äldste. De hävdade med stigande framgång den yttersta suprematin över räkenskapsväsendet, och det var från dem initiativet utgick till magistratens skiljande från chefskapet över den tjänsteman som hade sig anförtrodd den borgerliga bokföringen. Revisionen var främsta hävstången till denna förskjutning i maktspelet mellan magistrat och borgerskap. En annan omständighet av betydelse var, att uppbörden sedan gammalt betraktades som en rent borgerlig funktion, under 1600- och begynnande 1700-tal handlagd av de parvis på ett år valda kämnärerna.

Hur de borgerliga räkenskaperna, med sin dubbla proveniens relaterade till både magistrat och borgerskap, skall arkivmässigt redovisas, är ett intrikat problem. För Västerås vidkommande har det velat synas naturligt att tillerkänna dem stadens äldste som dels i revision sist behandlat dem, dels stod som slutliga segrare i den sekellånga dragkampen om stadens räkenskapsväsen. Tyvärr är stadens äldstes protokoll blott i ringa utsträckning bevarade. Beträffande de gemensamma överläggningarna med magistraten hänvisas till Rådhusrättens arkiv.

Västerås i stadsarkivet den 5 november 1971

Sven Olsson

stadsarkivarie