H I S T O R I K

Västerås stadsarkiv

567   STOCKKUMLA GÅRDS ARKIV

Gårdsnamnet Stockumla härleds från en väpnare Stok i Kumla som är känd från tiden kring år 1400. Om gårdens öden under de närmast följande tre århundradena kan läsas i bevarade skattelängder, men något skäl att här ingå på dem föreligger icke, då gårdsarkivet rymmer handlingar uteslutande från 1800- och 1900-tal.

I början på 1800-talet ägdes Stockumla av brukspatronen och riddaren J.M. Schenström, och från hans tid finnas några handlingar bevarade. Men först med kaptenen och riddaren H.F. Casparson, som förvärvade gården vid århundradets mitt, börja de arkivaliska källorna flöda. Räkenskaper finnas från 1840-talet belysande Casparsons privata hushållning, från 50-talet och framåt rörande gårdens förvaltning. H.F. Casparson rustade upp gården och dess byggnader och var en i socknens och länets offentliga liv mycket aktiv gestalt. Han dog 1897, varefter brodern den kände politikern Edvard Casparson under två år stod för förvaltningen.

År 1900 inlöstes Stockumla av Casparsönernas systerdotter Marianne Mörner. Denna märkliga kvinna har för alla tider knutit sitt namn till gården. Hon synes ha förenat en stor praktisk begåvning och administrativ förmåga med ett gott hjärta. Den av H.F. Casparson, en av pionjärerna för hushållningssällskapsrörelsen, på 80-talet startade mejeriverksamheten utvecklade hon under klokt betonande av kvalitetssynpunkten. Stockumla Stilton vann stor och stadgad ryktbarhet bland connaissörer landet över. Och för sina underhavande hade hon ständiga omsorger, väl fullföljande den tradition från den Casparsonska tiden som tagit sitt främsta uttryck i 1874 års pensionsfond.

Hennes regim var patrialkalisk i ordets bästa mening. Marianne Mörner dog 83-årig år 1933, varvid Stockumla och annan hennes egendom såsom särskild fond övergick i den 1897 bildade Mörnerska släktföreningens ägo, dock med Riddarhusdirektionen såsom förvaltare. Den som under tiden efter fröken Mörners frånfälle främst satt sin prägel på Stockumla är majoren Carl Mörner, hennes yngre broders son, vilken styrde och ställde på gården intill år 1956. Han följdes då vid förvaltningen av sonen Göran, men då detta skrives är gården utarrenderad.

Carl Mörner strävade i sin förvaltning att upprätthålla traditionerna från fasterns tid, men mejeridriften måste 1940 avvecklas. Det var på grund av klena driftresultat vid denna tid rent av aktuellt att sälja gården. En annan framgångslinje valdes emellertid. Ekonomibyggnaderna ombyggdes, driften rationaliserades och mangårdsbyggnaden restaurerades.

Det för Mörnerska skedet bevarade arkivaliska materialet är rätt riktigt och väl ägnat att belysa gårdens skötsel, jämväl de människors insatser som där verkat. En beklaglig lucka finnes dock i räkenskapsbeståndet 1940-1946. Vid sidan av gården rörande economica finnas liksom för Casparsonska eran mer personliga räkenskapssviter, avseende dels fröken Mörners, dels ock hennes äldre broder hovmarskalken Christer Hampus Mörners hushållning. Hovmarskalken vistades tidvis hos systern på Stockumla.

Stockumla gårds arkiv blev i samband med arkivinventeringen i Västmanland 1960-1961 deponerat i Västerås stadsarkiv.

Västerås i stadsarkivet den 23 februari 1961

Sven Olsson

Stadsarkivarie